TEST: Är du för snäll för ditt eget bästa?

Låter du ofta folk köra över dig?

Viker du dig alltid för vänner, medarbetare och till och med bekantas bekanta och kompletta främlingar?

Trampar du ofta på dig själv?

Gör det här testet och se om du behöver hjälp att respektera dig själv mer.

Du står i kö och en kille tränger sig framför dig. Gör du något?

Du säger att du också väntar på din tur och säger argt åt honom att ställa sig sist.

Du säger vänligt: ”Ursäkta mig men jag står faktiskt före dig i kön” och utgår från att personen inte har insett att du står i kön.

Du säger ingenting. Det är så jobbigt, men inombords kokar du och hoppas att du får en chans att knuffa till honom.

Hur ofta tänker du att ”så där skulle jag ha sagt istället” långt efter att något har hänt dig?

Aldrig – jag säger alltid ifrån direkt.

Ibland men bara när jag inte varit på min vakt.

Nästan alltid. Jag blir alltid ställd när någon säger något dumt till mig.

Du städar eller fixar med något hemma men det känns som att det är du som får göra allt jobb. Hur reagerar du på det?

Du säger ifrån direkt och berättar vad du förväntar dig av dina familjemedlemmar.

Du muttrar och hoppas att de andra ska fånga upp ditt missnöje och börja hjälpa till.

Du gör jobbet eftersom du inte vill göra någon besviken.

Det är tredje gången han/hon lånar den där saken av dig och förra gången du fick tillbaka den var du tvungen att laga den för att kunna använda den själv. Nu kommer han/hon och vill låna den igen – vad gör du?

Säger som det är att du fick tillbaka den trasig förra gången och inte vill låna ut den.

Du hittar på att den är utlånad till någon annan men får dåligt samvete sedan och lånar ut den i alla fall och säger att han/hon måste vara försiktig om den.

Du biter ihop och lånar ut den i alla fall eftersom du inte vill att ni ska bli ovänner.

En vän ändrar sina planer med dig i sista stund och det är tredje gången nu. Vad gör du?

Du exploderar och ber din vän fara och flyga.

Berättar hur du känner dig och hur du vill bli behandlad och ger honom/henne en chans att förändra sitt beteende.

Du vill säga hur besviken du är men gör det inte och vet att du kommer att göra samma sak nästa gång.

Du är på en restaurang och får in Pommes Frites till maten fast du vet att du beställt klyftpotatis. Vad gör du?

Du säger till direkt att de har gjort fel och att du vill ha det du beställt.

Du suckar, mest inombords, och äter upp Pommes friten för att du inte orkar krångla och du vill äta tillsammans med de andra.

Du tackar och tar emot. Du kanske sa fel. Du kanske var otydlig när du beställde.

Du har äntligen hittat en sak du letat efter i en butik men har glömt plånboken i bilen och säger det till kassörskan. När du kommer tillbaka köper just en annan person ”din” sak. Vad gör du?

Du säger: Ursäkta mig men jag hade lagt undan den där, den är min.

Avbryter och säger till kassörskan: Du skulle ju lägga undan den där till mig.

Du blir frustrerad och sårad. Varför händer alltid sånt här mig.

Det var ett tag sedan du hade semester och du ser fram emot att vara ledig nästa vecka. Företaget du jobbar på får ett nytt projekt och behöver dig. Det kommer att krävas mycket av dig och företaget vill att du skjuter på semestern. Vad gör du?

Du säger att de får klara sig utan dig nästa vecka. Du har rätt till din veckas ledighet och att det nya projektet inte är ditt problem.

Du tar din semester som planerat men säger att de kan ringa dig om det är något särskilt.

Du skjuter upp din semester för du vill inte få problem senare.

När du grälar med någon är du mest angelägen om:

Att få rätt.

Att ni ska komma till en lösning som passar båda parter.

Att diskussionen ska ta slut så fort som möjligt även om det betyder att du måste vika dig.

Du ska träffa en arbetskamrat och gå ut och ta en öl efter jobbet. Han dyker upp en halvtimme efter utsatt tid. Vad gör du?

Ingenting. Du gick hem efter en kvart och är inte där längre.

Du nämner vad klockan är och frågar om något oförutsett inträffat som gjort honom så sen.

Du säger inget. Du vill inte bråka, men vad du känner är en annan sak.

Du har en vän som alltid är en kvart, tjugo minuter sen när ni ska träffas. Vad gör du?

Du säger att du värderar er vänskap mycket men börjar bli frustrerad över hans/hennes ständiga förseningar och att du inte kan leva på det sättet – sedan ser du om beteendet förändras.

Du säger åt honom/henne att ni ska träffas tjugo minuter innan du tänker komma dit, så löser sig problemet av sig själv.

Du exploderar en dag och det leder till ännu större konflikter.

En jobbig släkting till dig verkar alltid hitta något med dig att hacka på. Vad gör du?

Jag bekämpar eld med eld och börjar peka ut hans/hennes fel och brister också.

Jag svarar tydlig med att säga: ”Det där var väl ohyfsat sagt” eller något liknande eller undviker den där släktingen och går vidare med mitt liv.

Jag försöker antagligen förbättra de saker som han/hon alltid hackar på så kanske det slutar.

Din partner har för vana att skoja på din bekostnad när din är med andra människor. När du tar upp det privat och säger att det är sårande så säger din partner att du inte har någon humor. Vad gör du?

Jag börjar tänka och utvärdera om den här relationen verkligen är värd att slåss för och funderar på om det är dags att göra slut.

Jag bestämmer mig för att det kanske är dags att utveckla ett tjockare skinn och inte vara så känslig. Jag kanske bara tar det för allvarligt.

Jag slutar påpeka det men börjar göra saker som retar min partner för att jämna ut.